fredag 3 oktober 2008

Hedwig And The Angry Inch <3

Det blev dags för HEDWIG! Och JÄKLAR vad BRA det var! UnderbartUnderbartUnderbart.
Men Johannes/Hedwig glömde detta "I was bleeding down there. I was bleeding from the gash between my legs. My first day as a woman and already it’s that time of the month"
Fast på svenska då. Både jag och Mo hade upptäckt det, fast hade tänkt att det kanske inte var med förra gången vi såg den svenska versionen. Och så hade Tommy inget blått kors i panna i slutet, hade han det förra gången?
Och vad hade hänt med hans speciella roliga sätt at säga tack på, "täääck" Det saknade jag!

Klart vi satt längst fram, jag hade fått nästan hela Mos familj som också var där att sitta längst fram, haha. Blev extra nummer, körde Sugar Daddy igen. Och under extra numret vad händer inte då? Jo, Hedwig/Johannes kommer mot mig och sträcker fram sin hand. Jag blir lite rädd först och nickar på huvudet men sen tar jag hans hand och kommer på någotvis upp på scenen. Hur är jag inte säker på. Sen kom Maria upp också. Han måste ha veat att det var vi :) Fast han missade Mo så Maria hämtade upp henne. Så där stod vi, halvdansade i mitten av stora scenen på Stadsteatern Stockholm. Vilken upplevelse! UNDERBART <3>Härligt roligt det var då! Minne för livet, även om jag har lite svårt att komma ihåg exakt vad som hände.

Sen när extra numret var slut tog vi oss fram med lite möda till Mos morbor Anders som är anställd skådespelare på Stadsteatern, coolt att träffa hnom med. Han har ju varit med i Kattbreven ju! Det var han som var våran länk mellan oss och Johannes. Bra att Mo har så här finfina kontakter! Johannes hade ju blivit glad när han fått reda på att han hade fans och sagt att han måste få träffa oss. Så Mo ade skickat ett sms till Anders och sagt att vi gärna träffade Johannes om det gick. Och det gick. För vi har träffat Johannes Bah Kuhnke <3Mo fick med sig Ylva-Ly också som fick med sig storssyter Nilsson också. För vi var väldigt nervösa.. Vilket syntes genom att ingen vågade följa efter Anders genom dörren, haha. Gick bakom scenen där vi fick reda på att Johannes var på scenen så gick dit. Han pratade med några andra så vi fick vänta en stund. När Anders skulle försöka presentera oss kom några andra fram till Johannes och vi började skratta lite. Då sa Johannes att han skulle prata med oss efter. Skakade hand med honom och sa vad jag heter, han med. Jag var den första, yeah. Andra gången jag tar hans hand:) Sen undrade han om vi hade program, vilket vi hade. (Jag köpte två stycken och har ett sedan förra gången.). Vi fick handdukar, hihi tack! Väldigt roligt är att Hedwig sa under teatern efter att han kastat ut en handuk att dem skulle dlea på den. Precis vad vi gjorde med en hadduk efter förra gången, haha. Skulle ha varit roligt att ha berätta det för honom men det blev aldrig så.. Sen undrade han om han skulle skriva autograf, det fick han gärna göra.
"Till Hanna Love Hedwig Johannes"
Han skrev på min först så han bläddrade igenom den för att leta efter en bra bild, skrev på den bästa blev helt perfekt. Den är fint inramat och står på min tv nu. Bild kommer så fort min kamera kommer för det funkar inte att lägga in bilder från mobilen på den här datorn.. Sen gick han började han prata med en annan sen stund men kom sen tillbaka med min penna, han kom uhåg att det var min:) Den pennan är speciell nu, Hedwigpennan. Vi hade funderat på ett sätt att våga fråga om vi fick ta kort på honom, och jag vågade på nå vis fråga. Vilket han gärna gick med på. Var roligt att säga hans namn till honom:) En snäll tjej som också var ett fan tog kort åt oss, tack! Hon hade sett teatern tre gången men skulle ha sett den fyra men det blev inställt för henne också. Precis innan det här kortet tog sa Johannes: "Ta tre. Det är alltid någon som blinkar...eller petar sig i näsan eller någonting." HAHA! Både rolig och bäst!

Men vi var lite dumma, kom på först efter att vi ju kunde ta kort på henne och Johannes också om hon ville och skicka sen till henne för hon hade ingen egen kamera med sig. Ibland är vi inte snabbtänkte inte.. Men ja, vi träffade en av våra stora förebilder, vår idol så vi kanske inte hade alla sinnen sansade. Johannes sa också någon gång under vårat möte "Ni var från Hofors" coolt att han kom ihåg vad det heter, han var nog glad att vi åkt så långt för att se honom. Alice Bah Kuhnke (hans fruga) var på scenen ett tag och sa "ska jag ta hem alla blommor" eller något sådant, lite coolt att höra henne prata också. Men åhh, vad underbart det var! Finns inga andra i hela världen som jag skulle vilja uppleva det med än med mina älskade M&M <3 Och så kommer vi alltid att hoppas att Hedwig And The Angry Inch kommer tillbaka <3

Alltså jag måste tacka Pay-Tv, bara för att ni var så urkassa upptäckte vi det här underbara!

Satt en stund vid ingången på stadsteatern för att samla oss lite och tänke över allt. Samtidigt som det här var så underbart det kan bli var det också sorgligt. Nu var det över. Kom på att vi ville ta kort Hedwig reklamen som gick på en tv. Medan vi väntade kom en vakt och sa att dem stängde nu. Jag frågade om vi kunde få vänta tills reklamen kom igen så vi kunde ta kort och svarade självklart eller nåt sånt. Så ska människor vara, täääck!

Häääääääääääääääärligt <3

2 kommentarer:

Anonym sa...

Instämmer i allt. Det underbaraste bland det underbara med de underbaraste människorna <3 Kommer aldrig att glömma det här

Anonym sa...

Det bästaste bästa med de bästa! <3 :D Och TACK igen för teckningen, den är så fin och jag har ju inget foto av när vi står där i vår underbaraste stund i livet. Jag har en teckning istället! :D