Resten ripar jag från Moas bloginlägg från denna dagen. Tycker den talar tydligt.
Världens bästa dag var det i all fall. Minst sagt.
Som jag nämnde i förra inlägget så hände någonting alldeles fenomenalt extrahäftigt i New York. Något av det coolaste som har hänt mig. Det finns inte ord för att beskriva hur det var... ATT TRÄFFA FREDRIK OCH FILIP!!! Onsdagen den 31:a mars var dagen då det hände.
Efter att lite snopet ha misslyckats få biljetter till en TV-show, beger vi oss tillbaka till Planet Hollywood vid Times Square där vi ätit en fantastisk pannkaksfrukost. Evelina hade nämligen glömt sin ring där, men som tur är får hon tillbaka den. Men ännu mera tur är att hon glömde den. För en liten stund efter tt vi hämtat upp ringen säger Evelina plötsligt:
"Där är ju Filip!"
Va? VA? Vi tittar oss omkring, och mycket riktigt, där står FILIP HAMMAR!
Några dagar tidigare:
Vi pratar om att det vore helt fantastiskt kul att få vara publik i Söndagsparty med Filip och Fredrik, vilket utspelar sig i New York. Attans att de inte håller på att spela in det just nu. Vore ju såååå roligt att få se Fredlip.
När jag får syn på Filip tror jag inte att det är sant. Han pratar i telefon, och jag ser Evelina gå fram och fråga om hon får störa och ta en bild.
"Nej tyvärr jag är upptagen. Men Fredrik sitter där inne, ni kan ju gå in och snacka med honom och hälsa från mig." - Filip Hammar
!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!
Vi går in.
Det är en bar.
Vi tittar oss omkring.
Plötsligt rusar Hanna längre in i baren.
För där sitter FREDRIK WIKINGSSON.
Världens roligaste, bästa, finaste Fredrik.
Hanna säger någonting. Något om hur fantastisk han är och att vi ska hälsa från Filip.
Vad händer då?!
Jo, Fredrik blir rörd. Och säger:
"Slå er ner." Han sa något mer också. Om att det var fint sagt av Hanna.
!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!
Allt detta är ett blurr.
Vi slog oss ner.
Satt där och småsnackade med Fredrik.
Om Santa Barbara
Om springbreak i New York.
Om vår ålder.
Evelina fick ljuga lite.
"Får ni ens vara här?" - Fredrik
Om hockey.
Om något mera säkert.
Sedan kommer Filip.
Han har koll på att Färjestad har åkt ut.
Men Hanna blir inte deprimerad och självmordsbenägen för det.
För det var ju Filip Hammar som berättade det för henne.
Det toppar allt.
Snackar lite med Filip också.
Medan Fredrik är på toa.
Sedan sitter vi där med båda två.
Minglar.
Chock.
Evelina babblar på.
Hanna pratar lite grann.
Jag säger någonting då och då.
Men mest bara njuter jag.
Och är chockad.
!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!
De ska på möte.
Deras chef vill att de ska vara lite propert klädda på mötet.
Fredrik vill inte byta om.
Han har en gul tröja.
De pratar om att chefen är orolig att det ska bli "som i London".
De berättar för oss.
Om när de varit lite fulla under ett möte i London.
Det hade inte varit bra.
Vi mhmm-ar.
Fredrik och Filip berättar anekdoter för oss!
!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!
Evelina frågar om kommande projekt.
De berättar om nästa TV-program de ska göra.
I maj.
Det kommer vara fint men en del bananas också.
Vi skrattar.
Myser.
Ler.
Njuter.
Men mest så är vi nog i chock.
Ett gäng svenskar kommer indundrandes.
Vill fotografera sig med F&F.
Så de flyttar sig till ett annat bord och fotograferas.
När svenskarna går säger en av killarna till oss:
"Njut av sällskapet. Det hade jag gjort. Jag är avundsjuk!"
Hoho.
Hur sjukt är inte detta.
Vad vi pratar om?
Jag minns inte allt.
Det är så blurrigt.
Men de ger oss tips om var vi borde gå ut och parta på kvällen.
Och de tycker vi ska skämmas som varit i New York en vecka utan att festa ännu.
Fredrik berättar att det är kul att få jobba igen efter att ha varit pappaledig i sju månader.
Båda tycker att Evelina har en fin kamera.
Men Fredrik tycker att den sätter press på hans utseende.
På denna bar vid detta bord har de suttit förut med Håkan Hellström.
De gillar Håkan.
Han är riktigt cool att hänga med.
Många andra kändisar suger balle att hänga med.
Men inte Håkan.
Vi sitter där i säkert en halvtimme.
I en bar på Times Square.
Med Fredrik och Filip.
Helt obeskrivligt.
"Detta var den lyckligaste dagen i mitt liv!" - Hanna (ungefär)
"Nej, det var när Färjestad vann SM-guld förra året." - Fredrik
När vi lämnade de fina killarna och kom ut på gatan, så kunde vi bara hoppa och skutta och skrika och kramas. Som sagt, detta var något av det absolut häftigaste som hänt i mitt liv. Känslan av chock och lycka är helt och hållet obeskrivlig.
Nu kan vi dö i frid. För vi har träffat Fredrik och Filip.
Jag minns att vi kom in i baren och stod där en stund utan att se Fredrik. Och hinna bli massa oroliga. Men tillslut såg jag honom. Han satt där fint och lyssnade på musik. Minns inte vad jag sa, men han blev ju rörd så det måste ju varit nåt bra. "Slå er ner" kan ju vara det finaste någon någonsin sagt till mig. Går inte beskriva hur jävla underbart det här var.
100331 - en jävligt bra dag!
Nu kan vi kan dö lyckliga!