Det här är livet.

Jag och Moa for från Stockholm till Gävle i söndags för att gå på en liten show. Det var en fin show. Men först mötte vi upp Ylva-Lasse och Helena och käkade lunch på gamla hederliga Java. Spanade efter de fina herrarna vi visste skulle spana in Gävle innan showen men till min och Helenas besvikelse såg vi dem inte. Vi mötte upp Richard och så var det dags. Gick och satte oss på våra platser på rad 6. Spanade mot första raden där det var lite glest. Fick med mig Helena så gick vi och satte oss där istället, mitten längst fram. Drömplatser. Fredrik kom in och började prata. Han nämna mig två gånger under den första minuten haha fiiiint. Först när han förklarade att en del folk kanske var på något strunt i Läkerol och jag applåderade lite och han sa "jag vet..." hahha. Sen berättade han att Filip skulle komma in och jag drog visst för andan lite vilket jag jag ju inte behövde göra "jag är ju redan här" som Fredrik sa  <3 DET VAR EN FIN SHOW. Lånade gudsonen Bertil och filmade och tog lite bilden. Är la inte världens bästa fotograf men Filip och Fredrik är världens bästa motiv!

Bäst i showen: När Filip och Fredrik pratar om deras så fina vänskap och sjunger Om du lämnade mig nu till varandra. "För jag vet fan inte vad jag skulle göra om du lämnade mig nu" <3
Sämst i showen: Alla Brynäsgrejer. DET GÖR PÅ RIKTIGT RIKTIGT ONT I MITT ARMA HJÄRTA.

Sen blev det en liten paus för mig. Sa hej då till Richard och ställde oss vid Fredlips buss (antog vi) men en gubbe kom och sa att de redan åk till en ful ishall. Där fick de dock hålla låda som Maria som var där (och svek oss hela helgen, oförlåtligt) filmade, vill se. Så jag, Moa och Helena tog oss en liten promenad i Gävle City till tågstationen där de skulle lämna mig. Jag gick tillbaka till Gävle konserthus och väntade. Och väntade. Och väntade. Tittade lite på hockey då de hade en storbildskärm där alla som väntade fastnade. Gick och frågade om jag fick gå in i salongen och välja bästa platsen. Då skrattade de som arbetade där åt mig. Men så gick nån iväg och kom tillbaka en stund senare och så hade de fixat bästa platsen till mig. När matchen var slut mötte jag upp Ylva-Lasse och coach Christian och satte oss längst fram igen och väntade på att Fredlip skulle ta sig från den fula arenan tillbaka till oss. Och det gjorde de efter ett tag. Det var dock roligt att precis när jag kom till min plats läste en tjej bredvid på lappen som satt på min stol
sa något med "undra vad det är vip som ska sitta här då.." Ja, det är jag haha. Så pratade vi lite om hur jag lyckas med detta och om showen. Den andra showen var med suverän. Dock glömde de (tog bort) lite grejor. Det var synd. Men det kom in lite försenade Hoforsbor så Hofors fick bli nämnt lite grann haha. Och så var det några som kom ännu senare som hade letat efter sin cykelnyckeln i en buske (???) HAHAHHA.

Filip och Fredrik, jag älskar er.