Jag vet det där med Färjestad... men det får gå ändå.

Efter ett tag sittandes i tvhuset bestämde jag mig för att det var dags för att ställa mig upp vid ingången så att jag lixom kom först i kön och fick bäst platser, ni vet dem där skakahandplatserna. Fick efter en stund fick även dit resten av publikligan med.

Smyglitebehindthescenesfoto på söta pensionärer, rika människor, världens finaste Dogge och en tjej från kungarna av tylösand från förra året. Och efter ännu en stund kom Filip och la handen på min axel och frågade hur det var. Jag svarade såklart att det var bra, vad kan det annars vara med en sån fin hand på axeln! Frågade hur det var med honom med. Jag dog lite till so to say. När vi stod där i kön kom Dogge och pratade lite med mig och sen blev det äntligen dags att få sätta sig i studion. Tur hade vi, fanns precis fyra platser kvar längst fram efter att alla söta penisonärer satt sig.
Så fint att få se världens bästa Fredlip arbeta på nära håll. Jag älskar det. Något av det bästa som finns att sysselsätta sig med.
Riktigt roligt när dem övade på telefonsamtalet i en av reklampauserna. Fredrik instruerade oss i publiken att vi skulle applådera efter den där Brynäskommentaren. Utan att tänka på det protesterade jag.
"Jag vet det där med Färjestad... men det får gå ändå" sa Fredrik då till svar. Då ska ni veta att jag blev chockad. Minns inte riktigt vad som hände efter det. Hur kunde han veta det? Teori 1. Han minns det från när jag, Moa och Eve träffade på dem i New York för över ett år sen. Hur kan han minnas det?! Trodde inte ens han mindes mig! Teori 2. Han tjuvlyssnade på mig när jag retade Maria lite för att Brynäs förlorat innan BN drog igång. Alltså har lyssnat på vad jag har sagt, lixom frivilligt. Båda teorierna är mycket fina.